Text till utställningen på Krognoshuset 2023
Konstnärens dröm om insektens innersta önskan
Vår utställning är ett kapitel lika kort som en nattfjärils vingslag
Spöket av en fluga som levde i det här huset för 700 år sen vet att jag snart är ett lik
dess ättlingar ska lägga sina ägg i mig
Äggen ska kläckas och tusentals larver kommer krypa i mig
äta mitt ruttnande kött och växa och bli flugor
Det är spökflugans inneboende instinkter
Insikter hos insekter är ofta formulerade på det sättet
Mitt lik blir involverat i insektens innersta önskan
Hur ska man göra en utställning i ett hus där saker redan hänt i 700 år
Tänk sen att det går
700 år till
Vi är redan lik redan förmultnade, borta, glömda
Men fortfarande sitter konstnärens spöke i källaren och försöker komma på
hur man ska kunna göra den här utställningen
hur ett verk kan komma att se dagens ljus i just den tiden den lever i
Hur får man den till att bli motsatsen
till det spöke det är
innan det blir till
Konsten är också ett spöke
men den är ett spöke inuti konstnärens tanke
likt min ateljé har den bara ett draperi som en fladdrande hinna
En idé om en skulptur i plast eller metall eller en målning
kan slås ihjäl som en fluga
slogs ihjäl med en träsko mot en stenvägg år 1349
Vad har en fluga från 1300-talet egentligen för oavslutade affärer
som gör att den hemsöker oss?
Småkryp kommer äta mitt lik när jag dör
Min kropp blir en hemvist för många olika individer
Med unika fladdrande, krypande, smaskande läten
Deras gemenskap kan liknas vid den gemenskap som fanns i en atelje i Malmö under en mycket mycket kort period